Blowing In The Wind

Har inte blivit sa mycket jobb de senaste dagarna utan har mest dedikerat min tid till att lasa (har kommit halvvags genom "The girl who played with fire"), bada i poolen pa takterrassen, aka longboard och tjota med folk pa hostelet. Igar klammde jag aven in lite fint whiskeydrickande av market Ballantine med en kille fran NZ. Trevligt trevligt. Mycket trevligt.

Gardagens longboardakande avslutades abrupt nar min brada valde att fullfolja sina sjalvmordstankar och lat sig bli overkord av en buss. Det hela var val kanske inte bradans fel utan mer en kombination av mig och Brett som fick mig att tappa kontrollen over bradan. Bussen holl precis pa att parkera vilket gjorde lidande langt och utdraget. Framtrucken bojdes i en fin halvmane, bade hjulen dar framme sprack och slets av och trat runt trucken knacktes. Underbart. Hade tankt att salja bradan nu i dagarna men nu lar det val inte finnas nagon manad spekulant pa den langre. Dock koper jag en ny idag. Hihi. Jag kan inte vara utan hjul att rulla fram pa. Min femte brada (om man inte raknar med den jag fick av mormor och morfar (tror jag) som jag fick nar jag var liten och knappt anvande) blir en Pennyboard. Narproducerat och bra. Lite ny sortsakning ocksa. Alltid kul att lara sig nagot nytt. Ska forsoka fixa bilder pa bade vraket och den nya bradan inom kort.





Jag sitter just nu pa statsbiblioteket och skriver, darav inga svenska bokstaver. Kanske uppdaterar det nar jag har tillgang till internet pa min egen dator men endast kanske.

Imon blir det jobb och forhoppningsvis hela helgen.

Tranquilize

Har idag bytt rum i byggnaden. Från ett rum med snarkande kockar och en skramalnde järnväg till ett folktomt rum utan fönster som luktar tvättmedel. Nu är i alla fall sömnen säkrad. Finally. 

Idag har jag varit ledig och eftersom vädret tillät så har jag spenderat mestadels av tiden vid poolen, förutom en kort promenad in till staden för att köpa bok nummer två i Millenium-serien. 25 svidande dollar, men det är de värt. Somliga böcker skall köpas. Kunde ju gått och väntat på att någon på hostelet av en underlig anledning skulle lägga ifrån sig ett exemplar i "You maybe don't, but someone else might need it"-lådan. Tid är pengar och jag ville ha min bok på studs. Kommer vad jag vet inte jobba imon heller vilket är lite segt men vad ska man göra... Blir kanske en promenad/longboardtur runt i de närliggande förorterna. Om jag orkar. Boken är ju så bra.

Nu ska jag slappna av och förhoppningsvis skypea lite innan mitt internet tar slut. Lite go Dylan får vagga mig till sömn. Mumma

18 With A Bullet

"There were not so many physical threats that could not be countered with a decent hammer, Salander thought."
Jag har börjat plöja Millenium-serien nu. Har varken läst eller sett något av de tidigare och tänkte att den måste vara bra med tanke på all internationell uppmärksamhet. Har dock valt att läsa den på engelska istället för på svenska då jag faktiskt är här för att förbättra min engelska, och bra går det. Har mina brittiska vänner till hjälp med somliga ord men annars går det bra. Har t.ex. lärt mig att hitertho betyder hittills. Ett ord som används flitigt och som inte ens engelsmännen visste vad det betydde. Google is your friend.

Paus Där

Blogg 18 mars
Kl sju i morse vaknade jag och Erling av att en herre i sina senare år knackade försterrutan och förklarade, på grov australiensisk engelska, att det inte var
tillåtet att sova i bilen där vi hade parkerat. Smått nyvakna körde vi till Wollworths och köpte frukost innan vi parkaerade nere vid stranden och fortsatte vår
skönhetssömn. Det tar bara två timmar till Byron bay från Brisbane så det är fortfarande inom ett helt körbart avstånd även om man bara ska vara där några nätter.
Framförallt spelar det ingen roll vilken dag man är där för det är alltid liv i Byron. Man får bara hoppas att det är bra väder så är man hemma.
Vi hyrde en surfbräda i ett dygn så mesta tiden spenderades på stranden innan vi började förbereda maten. Maten är det som är knöligast med att inte på ett
hostel och ha tillgång till ett bra kök utan man får dra fram kampingutrustningen. Just i Byron finns det faktiskt tillgång till en utomhusgrill men den är rätt
så populär. Räkna med kraftiga förseningar.
Har jobbat några timmar idag och ska jobba några timmar i morgon bitti också. Ingen vet riktigt hur länge men jag har hört rykten om att vi kommer vara klara vid
fem imon vilket skulle resultera i nio timmar. Hade varit gött men inget man kan räkna med...
Kl sju i morse vaknade jag och Erling av att en herre i sina senare år knackade försterrutan och förklarade, på grov australiensisk engelska, att det inte var tillåtet att sova i bilen där vi hade parkerat. Smått nyvakna körde vi till Wollworths och köpte frukost innan vi parkaerade nere vid stranden och fortsatte vår skönhetssömn. Det tar bara två timmar till Byron bay från Brisbane så det är fortfarande inom ett helt körbart avstånd även om man bara ska vara där några nätter.

Framförallt spelar det ingen roll vilken dag man är där för det är alltid liv i Byron. Man får bara hoppas att det är bra väder så är man hemma. Vi hyrde en surfbräda i ett dygn så mesta tiden spenderades på stranden innan vi började förbereda maten. Maten är det som är knöligast med att inte på ett hostel och ha tillgång till ett bra kök utan man får dra fram kampingutrustningen. Just i Byron finns det faktiskt tillgång till en utomhusgrill men den är rätt
så populär. Räkna med kraftiga förseningar. 

Har jobbat några timmar idag och ska jobba några timmar i morgon bitti också. Ingen vet riktigt hur länge men jag har hört rykten om att vi kommer vara klara vid
fem imon vilket skulle resultera i nio timmar. Hade varit gött men inget man kan räkna med...

Skrivet 18 mars

I'd Rather Dance With You

Jag har lite blandade tankar angående Brisbane. Efter en veckas visit har jag mer eller mindre bestämt mig för att det är en ganska tråkig stad, en stad som inte är värd att stanna i om det inte vore för att jag har en inkomstkälla här. Det finns helt enkelt inte så mycket att göra här. Jag har den senaste veckan varit på GoMA, tagit en lång promenad i den Kungliga trädgården. För att täcka det som går under rubriken turistigt. B. erbjuder även ett malplacerat pariserhjul, många broar som ansluter de båda sidorna, höghus (som enligt de som varit där liknar Melbourns centrum.

Om man läser de guidböcker som finns tillgängliga finner man säkert att det finns fler saker som är sevärda. Dock innehar jag endast Lonley Planets Australienguide i färg, som jag och Erling har bestämt oss för att är väldigt avskalad. Det står bara det mest uppenbara vilket egentligen inte man kräver en guidebok för att inse utan enkelt förstås om man bor på ett hostel. Typ.

När jag tidigare idag gick till biblioteket (där jag sitter just nu) höll solen på att gå ned bakom bergen och gav staden ett väldigt fint ljus, tillochmed de underligt designade broarna verkade fina. Och när jag tänker på det har det varit dåligt väder nästan varje dag sedan jag kom hit. Dåligt väder påverkar mig mycket, på alla håll och kanter. Detta bör inkluderas i min utverdering av B. och kanske att jag ska ge det en chans till. Men det faktum att det har varit dåligt väder, vilket tydligen är vanligt för Queensland under kommande månader, drar ner staden minst 2 poängnivåer i min än så länge obestämda skala.

På tal om solnedgångar så har jag inte sett en riktigt solnedgång sedan den senaste sommaren. Augustana sjunger i låten Boston "I'm tired of the sunset". Hur kan man vara trött på solnedgången när man bor på västkusten? Har tyvärr inte upplevt någon solnedgång i Kalifornia men kan tänka mig att det är legendariskt. Eller vad säger du Emma? Vill ha västkustsommar igen. Jag vet att temperaturen ligger runt nollstrecket i Göteborg och att jag har det rätt bra med mina cirkus 30 grader och molnfritt i Australien, men man saknar bara det man inte har. Så är det och kommer alltid vara.

Började min dag med en "induction" klockan sju denna morgon, det var nästan att jag såg soluppgången men jag missade den precis. Could have been beutiful. Vad ordet induction betyder i det här sammanhanget har jag inte riktigt klurat ut än. För mig är ordet starkt förknippat med fysik och magnetism och det kan jag säga att det stämmer inte in alls. En induction i det här sammanhanget innebär att man kommer till sin kommande arbetsplats för att informeras om de gällande säkerhetsregulationerna för arbetsplatsen och är obligatorisk för att få jobba där. De två inductionerna jag har varit på har gått ut på följande: En person (till synes högst trött på sina arbetsuppgifter) visar en in i ett rum i källarnvåningen och sätter på en video och går därifrån. Hon eller han kommer tillbaka lagom till att filmen är slut och delar ut passerkort till alla närvarande och säger hejdå. I grova drag. Det hela går på max en halvtimme. Som tur är får jag enligt australiensk lag betalt för minst fyra timmar om jag har gjort något jobbrelaterat. Som t.ex. en induction.

Efter morgonpasset har jag spenderat hela dagen på takterrassen och läst min bok. Utan att bränna mig. Blev uttråkad efter ett tag så jag gick och åt. Min dag i helhet. I morgon har jag min sista induction, åter igen kl. sju på morgonen, efter det drar jag till Byron bay för att möta upp Erling, som drog dit i morse, och surfa lite. Blir nog en del goon också. Kommer tillbaka till B. för att jobba på eftermiddagen/kvällen/natten/morgonen. Ingen vet hur länge så jag förväntar mig inte något alls. Blir nog max fem timmar. Om jag har tur.

Luminary Ones

Varit en lång dag med boken vid poolen idag. Kanske inte låter så jobbigt som det faktiskt var, som reslutat från gårdagen. Kvällen började vid hostelet med en helt godkänd mängd av gott sällskap och goon (extremt billigt och dåligt lådvin, ang. innehållet hänvisar jag till google). Väl på väg ut från hostelet, inte lika stabila och verklighetsuppfattande som tidigare, tog vi hissen ned. Om man ska vara efterklok så borde vi ha tagit varsin hiss ned. Long story short slutade det med att hissdörrarna gav vika för hur roligt man kan ha och valde att stanna. Vår kära maurivän, stor som ett hus, visar sig ha klaustrofobi och en 45 minuters kaos följer. Väl ute på stan tappar jag bort folket och hittar inte Erling och Brian fören en timma senare. Slutar med att vi efter en kort krogrunda tar en taxi hem. 

Sitting, Waiting, Wishing

Blev inget stort jobb alls, vilket är toksegt. Fick bara fyra timmar trots all hype. Funderar på att skaffa ett till jobb. På en bar eller liknande. Problemet är bara att kombinera ett annat jobb med en arbetsgivare som jobbar med en framförhållning på max 10 timmar.

Kom tillbaka till hostelet och möttes av ett sms från pappa om att det har varit en stor jordbävning utanför japan och att en tsunamivarning har utfärdats i hela stilla havet. Dock inte för australien, enligt www.bom.gov.au/tsunami/ . Så jag känner mig säker just nu men jag kommer fortsätta hållar koll på de de närmsta timmarna. Om någon våg skulle komma skulle de vara runt klockan två på natten lokal tid, klockan fem för sverige enligt kartan man hittar på gp.se. Kartan säger också att det är möjligt att en tsunamivåg träffar australiens östkust, något som dementeras av experter världen över. Bor på en kulle så jag känner mig säker men skulle inte vara så ball. Enough. \

Heartbeats

Sitter just nu och laddar upp inför Eftermiddagens/kvällens/nattens/morgonens arbetspass på flyttfirman. Ska börja fyra och får inte gå förens jobbet är klart vilket är estimerat till 12 till 14 timmar. Awesome! Kom ju till Brisbane för att jobba så det är inte så farligt att jobba en hel fredagsnatt. Vill ju bara ha så många timmar som möjligt.
Igår hade jag bara en introduktionskurs på 30 minuter på morgonen och så va de inget mer den dagen. Enligt australiensk lag så får jag dock betalt för minst fyra timmar om jag har blivit inkallad, även om det inte finns något att göra. Detta resulterade i att jag jobbade vid poolen med en bok som arbetsuppgift. Could be worse.

Lyckades dock bränna mig igår, något som förmodligen bara jag lyckas med när det regnar. Lite pinsamt men jag skyller på att jag har fått pappas kassa pigment. Inget att göra åt. Om man ändå kunde bli svart på en kvart och sen inte behöva bry sig. Typ som lillkusinen. Blir ju inte bättre av att det är fruktansvärt tråkigt att sola.

Har tidigare idag parkerat om bilen eftersom det är inte är tillåtet att parkera på gatorna idag då det är något stort sportevenemang så jag tvingades betala för att parkera i källaren på vårt hostel för tio dollar. Kasst när jag spenderade minst en halvtimma på att hitta en gratisplats i närheten av vårt hostel. Hoppas den är inte är tagen imon. Kärringen är ju tvärsur om man väcker henne utan förvarning och stannade minst 15 gånger på den korta sträckan jag skulle backa ut och sen ned i källaren. \

Ali In The Jungle

Klockan åtta i morse infann jag mig på mitt nya jobb för att skriva in mg och exponera all information man kan behöva för att ta över mitt liv. Fantastiskt. Utöver lite basfakta om var saker fanns i lagret blev det fyra timmars aktivt flyttande. Har alltså börjat knega på ritkigt. Bära lådor, datorer, möbler och allt möjligt som kan behöva flyttas. Kommande fredagar kommer vi jobbar mellan 12 och 16 timmar beroende på hur effektiva vi är för att utföra ett en enorm flytt för företaget Suncorp, företaget som enligt min arbetsgivare "pretty much owns everything i Queensland, on every level". Fint med lite extra timmar.

Just nu sitter jag och Erling på biblioteket och utnyttjar gratis wifi i väntan på att vi ska bli upphämtade och åka till IKEA. Inte för att jag är ute efter något där utan bara för att man måste åka dit när man väl får tillfälle. Äta lite svenska köttbullar, tänka på hur mamma alltid ville laga egna istället för att äta Mamma Scans köttbullar, de blev ju så mycket godare då. Något som jag inte förstått förens många år senare. Fint det där med minnen som aldrig försvinner. Synd bara att det är alldeles för få.

Ska försöka lägga upp lite bilder men just nu ligger alla på min hårddisk som jag än så länge inte har förmått att plocka upp. Men det kommer, jag lovar. Nästan. \

Thunder road

Igår anlände jag till Brisbane efter ungefär tolv timmars resande med bil. Hade sällskap i form av två tjejer från Rockhampton som jag släppte av i Hervey bay, snäll som jag är. Det innebar att det blev en timmes extra körning men det va fortfarande värt det. Stannade i Hervey bay och åt, väntade på att tjejerna hittade boende och tankade. Det hela gick ungefär på en timme, en passande paus efter 40 mils körning på halvkassa vägar och ett tiotal stopp vid vägarbeten. Fortsatte sedan vidare mot större och bättre underhållna vägar som nästan nådde samma klass som de i NSW. Tog ett stopp på vägen för att gå på toa då jag dricker som en gnu när jag kör för att hålla mig vaken. Vatten och socker på rör (ni vet sådana man kan sno på kaféet) är mina droger som håller mig vid liv när jag kör. Speciellt när jag inte har någon som underhåller mig eller kör lite åt mig.

Lamporna på bilen sa adjö till sina bästa dager för flera år sedan vilket gör att man helst i kör i mörker med vår alkoliserade kärring men vad gör man? Helst kör man faktiskt alls i Australien, i alla fall inte på de mindre vägarna då det kryllar av djur. Stora som små (se upp för de stora!). Något (lite överraskande) som australiernare är bra på är att hålla hastigheten så det är bara att haka på, så länge det inte går för fort för vår bil. Nackdelen med australiensk körkultur är att de måste se perfekt, vilket resulterar i att de kör med helljusen, gärna inne i stan också. De sista två timmarna fick jag vänta bort backspegeln i mitten för att slippa bli bländad.

I övrigt gick det bra, va pigg hela tiden tills jag kom fram till YHA. Då gav min kropp upp och ville inte vara med längre. Imorgon blir det förhoppningsvis introduktion till ett jobb på en flyttfirma som Erling har fixat åt mig. Gött!

Voila!

Jag har bestämt mig för att starta en blogg. Inte för det fashionabla som en del ser i det men eftersom jag vill saker ur huvudet och göra plats för nya minnen. Jag har insett att jag har ett väldigt dåligt minne och jag glömmer saker lätt. En egenskap som jag inte är så stolt över. Så det kan vara bra att kunna gå tillbaka och få hjälp att minnas lite ibland.

Då min kamera och jag har skilts åt och gått våra egna väger kommer det inte bli så mycket nya bilder men kanske lite bilder från resan som varit. Förmodligen i samband med lite minnen från den.

Om mitt skrivande inte intresserar dig, läs inte mer. Jag skulle inte gjort det om det var din blogg. Jag kommer att skriva när jag har något och skicktill övers och lägga upp det när jag har tillgång till internet vilket jag inte har jämt.
Enjoy.

Nyare inlägg
RSS 2.0